Avrinningsområdet

 Avrinningsområdets geografi och vattenförekomster

Kävlingeåns avrinningsområde med nummer 92 (SMHI) är med sina 1 204 km² Skånes tredje största. I sitt källområde rinner ån upp från ett höjdområde på ca 185 meter över havet mellan Ormastorp och Mosslunda på Linderödsåsen, respektive på ca 175 meter över havet vid Romeleklint på Romeleåsen strax sydväst om Veberöd. Högsta kustlinjen ligger på ca 50 m i området. En stor del av avrinningsområdet finns därför över högsta kustlinjen. Åns huvudfåra rinner fram i 28,4 km innan den når havet. Ån meandrar fram genom en naturskön dalgång mellan de båda åsarna och omges på långa sträckor av betes- och åkermarker ned mot ån, som mynnar i Öresund mellan Bjärred och Vikhög.

 

Kävlingeån har två större biflöden, dels Bråån,  som mynnar i Kävlingeån vid Örtofta dels Klingavälsån, som mynnar i Kävlingeån strax nedströms Vombsjön och i höjd med Harlösa samhälle. Kävlingeån har också ett stort antal mindre tillflöden, varav 12 av de större är: Rödabäck, Sularpsbäcken, Vällsbäcken, Slogstorpsbäcken, Ålabäck, Harlösabäcken, Borstbäcken, Övedsbäcken, Torpsbäcken, Tranåsbäcken, Djurrödsbäcken och Sniberupsån.

 

Kävlingeåns avrinningsområde omfattar 11 sjöar, varav fem är vattenförekomster: Vombsjön, Krankesjön, Sövdesjön, Ellestadsjön och Snogeholmssjön. De sju övriga vattnen är Häljasjön, Rögle dammar, Bysjön, Sövdeborgssjön, Stavröds mosse och en namnlös sjö 617707 135162 Krankesjödammen.  Utöver dessa sjöar finns ett stort antal naturliga och anlagda dammar.

 

Det finns 25 grundvattenförekomster som helt eller delvis ligger inom Kävlingeån. Förekomsterna finns både i sedimentärt berg och i sand- och grusavlagringar. En av förekomsterna utgörs av en av Skånes största isälvsavlagringar, med ett jorddjup på upp till 70 m, som breder ut sig i anslutning till Vombsjön. Vid Vombverket infiltreras ytvatten från Vombsjön i isälvsavlagringen för produktion av dricksvatten. Delar av åtgärdsområdet upptas också av Vombsänkan, en av de största sedimentära grundvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Berggrunden består av leriga kalkstenar och sandstenar med betydande mäktighet. Andra stora förekomster inom området är bl.a. i Eslöv-Flyinge och Romeleåsens östsluttning i det sedimentära berget samt Snogeholm i sand- och grusavlagringarna.

 

Kävlingån rinner ut i Öresund strax norr om Bjärred och inom kustvattenförekomsten Lommabukten. Här mynnar också 91 Höje å och 90 Sege å samt kustvattendragsförekomsten Alnarpsån i ett helt öppet och mycket fiskrikt kustområde. Sportfisket är här mycket utbrett och framför allt inriktat mot öring, torsk, sill, skrubba, tjockläppad multe, abborre och mycket stor gädda. I början av maj är också fisket efter horngädda intensivt.

 

Bergarterna i området har en huvudsaklig sydostlig-nordvästlig utsträckning. Åsarna utgör horstar, dvs. förskjutningar i urbergsgrunden och består huvudsakligen av gnejs och gnejsgranit. I dalgången dominerar sedimentära bergarter och närmast kusten förekommer kalksten med inslag av sandsten och märgelsten för att inåt landet övergå i först kalksten med inslag av lerskiffer och sedan sandsten och lerskiffer. Diabasgångar med sydostlig-nordvästlig riktning är vanliga genom hela avrinningsområdet. På Romeleåsen söder om Humle(a?)maden finns ett för länet ovanligt och småskaligt ravinsystem med småbäckar i lövskog.

 

På åsarna är jordarten framför allt morän, ofta lerig. Under senaste istiden bildades en stor isälvssjö mellan åsarna, i det som kallas Vombsänkan. I denna jättesjö avsattes isälvssediment, glaciala havs- och sjösediment med postglacial sand samt delvis med inslag av torv och lera.

 

Årsmedelnederbörden i Sjöbo var för perioden 1961-1990, 680 mm/år (SMHI luftdatabas). För perioden 1991-2010 blev årsmedelnederbörden 706 mm/år, dvs. 26 mm/år högre. Ökningen är emellertid inte signifikant (t-test, p=0,104).  Den effektiva nederbörden har under perioden 2006-2010 varierat mellan 201-300 mm/år i avrinningsområdet. Med en effektiv nederbörd om 250 mm per år fås ett flöde på ca 0,0797l/s/ha sett över hela året.

 

Modellerat medelflöde per månad vid mynningen i havet var för perioden 1990-2011 11,4 m3/s (min-max är 5,5-18,6, S-hype). Lägst modellerat månadsflöde under hela perioden inträffade i juni 2003 med 1,76 m3/s och högst månadsflöde redovisades i januari 2002 med 62,3 m3/s.

Sidan skapad 2012 av www.richardnilsson.com