Nya rapporter är publicerade

2018-07-02

Två nya rapporter har sett dagens ljus. Det är dels årsrapporten över Kävlingeåns recipientkontrollprogram 2017 och dels rapporten från ålgräsundersökningarna i Lommabukten 2017.

Recipientkontroll – sammanfattning

Omslag till recipientkontroll Kävlingeån 2017

Väder och vattenföring

Årsnederbörden år 2017 var 785 mm i Lund, vilket var ca 18 % mer än normalt. Årsmedeltem- peraturen var 9,2 °C, vilket var 1,3 grader mer än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 1961- 1990). Årets medelvattenföring i Kävlingeån – Högsmölla (11,4 m3/s) var högre än medelvatten- föringen för perioden 1976-2016 (11,2 m3/s), med flöden över de normala under september till december.

 

Vattenkemi

Markerna i avrinningsområdet är kalkrika och det föreligger ingen risk för försurning. pH-värdet varierade under året mellan 7,8 och 8,9. Förhöjda pH-värden under sommarmånaderna i Vomb- sjöns utlopp (stn 17) och utloppet från Sövdesjön (stn 50) indikerade algblomning.

Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Under augusti var det dock

måttligt syrerika förhållanden vid Kävlingeån – Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 10).

Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantaget var Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) och Bråån – Ellinge golfbana (stn 53A) där kvävehalterna bedömdes som extremt höga. De enskilt högsta halterna uppmättes även de i Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A, 8600 µg/l) i februari följt av Bråån – Ellinge golfbana (stn 53A, 8200 µg/l) i mars.

De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i början och i slutet av året. De förhöjda halterna under slutet av året sammanföll med stora nederbördsmängder och höga flöden, men under början av året var det låga flöden vilket indikerar en koncentrationseffekt. De lägsta årsmedel- halterna av kväve uppmättes i Klingavälsån – vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) och i Vomb- sjöns utlopp (stn 17). Lägre närsaltshalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar, näringsämnen binds upp i plankton och omgivande växlighet samt där denitrifikation sker, vilket var tydligt i Vombsjöns utlopp (stn 17) under augusti och september.

Årsmedelhalten av fosfor var mycket hög vid flertalet stationer år 2017. I Klingavälsån – I utlop- pet från Sövdesjön (stn 50), Vombsjöns utlopp (stn 17) samt i Djurrödsbäcken – vid utloppet till Tolångaån (stn 52) var halterna lägre och bedömdes som höga. Fosfor är ofta partikelbundet och halten i vattendrag ökar generellt vid höga flöden i samband med stora nederbördsmäng- der. Under år 2017 kunde tendenser till detta observeras men det var inte lika tydligt som andra år. Extremt höga fosforvärden noterades istället under perioden juni till augusti, vilket kan tyda på erosionspåverkan då det även var betydligt grumligt i de berörda vattendragen.

Årsmedelhalten av både kväve och fosfor 2017 var överlag lägre eller jämförbar med årsmedel- värdet för perioden 1990/98-2016 med några få undantag.

 

Föroreningsbelastande verksamheter

Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och andra verksamheter i området ut ca 126 ton kväve, ca 2,0 ton fosfor och ca 38 ton BOD7 (vattnets biologiska syreförbrukning) till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att andelen fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 9 respektive 8 % och för BOD7 ca 6 %.

 

Transporter och arealspecifika förluster

Den totala kväve- och fosfortransporten i Kävlingeån till havet under året blev ca 1509 respekti- ve ca 22 ton, vilket var högre än föregående år men lägre än medeltransporten för perioden 1988-2016. Transporten av BOD7 (607 ton) var även den högre än föregående år och lägre än medeltransporten för perioden 2002-2016.

De arealspecifika förlusterna för totalfosfor år 2017 var generellt höga. För totalkväve var förlus- terna höga vid alla provtagna stationer med undantag för Bråån – Gamla landsvägsbron vid Ör- tofta kyrka (stn 27A) och Björkaån – Före utloppet i Vombsjön (stn 20) där de var mycket höga. Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning som ovan eller var lägre.

 

Tillstånd vattenkvalitet

Nedanstående klassning av syre-, närings-, ljus- och försurningstillstånd följer Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). För klassificeringsgränser, se tabell på sida 35.

 

Stn Område Syretillstånd Näringstillstånd
fosfor
Ljusförhållande Försurningstillstånd
arealspecifik förlust
min 2015-17 medel 2015 – 2017 medel 2017 min 2017
syrgashalt fosfor kväve grumlighet pH
mg/l kg P/ha år kg N/ha år FNU
3 Kävlingeån, Högsmölla* 7,2 0,17 12 2,4 7,9
17 Vombsjön utlopp 6,6 0,16 8,0 3,5 8,1
20 Björkaån 8,6 0,21 19 2,9 8,0
27A Bråån 5,7 0,23 23 3,7 8,0
35 Klingavälsån 7,9 0,17 5,9 7,5 7,9

* beräkningar av näringstillstånd är gjorda för Kävlinegåns mynning i havet.

Legend bedömningsgrunder

Arealspecifika förluster Enhet: kg P eller N/ha år Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster
Grumlighet Enhet: FNU Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt
Syrehalt, tillstånd Enhet: mg O/l Svagt syretillstånd Syrefattigt Syrefritt/nästan syrefritt

Ladda ner rapporten i sin helhet.

 

Ålgräsundersökning 2017 – Sammanfattning

Recipientkontroll 2018

En undersökning av ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning utfördes i september 2017 i norra Lommabukten på uppdrag av Kävlingeåns Vattenråd och i södra Lommabukten på uppdrag av Höje å Vattenråd. Samtidigt undersöktes ytterligare 5 transekter i södra delen av Lommabukten på uppdrag av Lomma kommun. Undersökningen utanför Kävlingeån utfördes genom videofilmning av femton transekter i området Vikhög-Långa Bryggan och i vattendjupintervallet 1-8 m. Utanför Höje å videofilmades 16 transekter på motsvarande sätt mellan Habo Ljung och Blå Caféet.

 

Undersökningarna visade på mycket stora och friska bestånd av ålgräs i norra Lommabukten, utanför Kävlingeån. I huvuddelen av området förekom ingen påväxt. I området 0,6-1,2 m förekom, förutom de grundast förekommande plantorna av ålgräs, även relativt rikligt av borstnate och nating. I detta grunda område förekom en hel del fintrådiga alger, både löst och som påväxt framför allt på borstnate. Även i den södra delen, utanför Höje å, förekom stora bestånd.

 

Ålgräs förekom mellan ca 0,6 m och ut till 9,3 m som djupast vilket är i paritet med tidigare undersökningar 2012-16 utanför Kävlingeån och i hela bukten 2007. Medeldjupet i hela undersökningsområdet för den djupast förekommande plantan var 7,5 m, men med stora skillnader mellan norra och södra delen. Utanför Kävlingeån var maxmedeldjupet 6,6 (standardavvikelse 1,1 m) medan maxmedeldjupet utanför Höje å var 8,1 (standardavvikelse 0,8 m). Orsaker till detta är troligen i huvudsak topografiska med koppling till skillnader i bottenunderlag.

 

Som underlag till klassning av ekologisk status enligt Vattendirektivet har klassningsgränserna för ålgräs i typområde 6, Öresunds kustvatten, använts. Med ett medeldjup för djuputbredningen på 6,6 m ger detta statusen ”God” hela undersökningsområdet. Om endast den södra delen klassas är statusen ”Hög” med medelutbredningsdjup på över 8 m.

 

Sammantaget var det relativt små förändringar relativt 2016 utanför Kävlingeån medan förändringarna utanför Höje å relativt 2016 visade på tydliga ökningar.

Ladda ner rapporten i sin helhet.

Sidan skapad 2012 av www.richardnilsson.com